Valborg på intåg.....
Vad gör man nuförtiden? Själv hängdes det på bunkrarna från andra världskriget ute på Ribersborg vid T-Bryggan....
Fick man den platsen en sådan kväll var man någon i Malmö Stad på den tiden, ungefär som att en hund pissar revir idag ;-)
Vi satt där tre år i rad som en samlingspunkt, en sambandscentral eller händelsernas centrum!!! En musik och glädjespridande punkt i dåtidens tonårsvardagsproblematik ;-)


Med flaskan full utav ljus och ljummen utspädd raggargrogg (hembränt och liiiiiite coca cola)! (Fy fan vilken blandning)
På den tiden var det modernt med bergssprängare som vrålade ut härlig musik, i vårt fall BOB MARLEY :-D Jag lovar, vi var MODERNA ;-)

Vi drack, pratade, dansade, grillade, sjöng för allt vad vi var värda. Alltid fanns det folk omkring oss, dansandes, bjudandes, alla flirtade med varandra,alla skrattade, de få bråk som uppstod togs alltid om hand utav alla som var omkring,farbror lag o ordning hälsade på i tid och otid men de var alltid trevliga, kanske the oldschool model hade fungerat bättre idag? Hemresan fick bli ett annat problem! Alla kom hem, alltid på den tiden....en oskriven regel och kanske tog Navy Seals efter där.....never leave a soldier ;-)

Ikväll sitter jag i soffan och tänker tillbaka, lyssnar på Bob Marley utan en raggargrogg. Undrar vad mina barn har för sig på tisdag, vilka platser samlas Sveriges framtid på? Vad lyssnar de på, dricker de, hur tar de hand om varandra, hur behandlar lagens långa arm dessa nyfikna själar?
Skall man hoppa in i skaran med studentmösseprydda körsångare och ge full hals med bålet eller är det mer up to date och stanna hemma framför tv´n ?

Oavsett så är det ju sommarens intåg som välkomnas och i sommar skall det bli kul..... eller vad säger ni?
Det blir inte roligare än vad man gör det!

Årets höjdpunkt för en hel del som gillar att springa, så även för mig :-)
Höjdpunkter kommer och går, så att jag missar eller om man nu väljer att säga att jag avstår detta underbara lopp är på ett sätt ett nederlag men även en faktisk vinst! Va? Vinst i att avstå? Jo jag ser det hör och häpna så ;-)
Att sätta sig i bilen 06.00 en lördag morgon för att köra till Göteborg och hämta en nummerlapp och lite reklam nerlagt i en påse, för att sedan slå läger på Åbytravets stora parkeringsplats och varva ner, intaga energirik mat och dryck, dessutom försöka sova en timme eller två för att konstant kolla klockan så att man är i fas med matintag, toalettbesök, stretching, vätskebalans, busstransfer osv....det i sig är ett lopp att bemästra bara det ;-) Det fixar jag alla dagar i veckan men kriget mot min ischias har inte utvecklat sig enligt mina planer och därför rekapitulerar jag och hissar vit flagg för denna säsongen!

Rutinen pratar sitt språk, erfarenheten sitt! Dagsformen skojar alltid med dig och din hypokondriska  sida gör sig ständigt påmind. Din mentala status beror ju på från individ till individ, jag vet att jag klarar av att genomföra detta oavsett träning, men jag vet också om att beroende på de sista månadernas förberedelser så mår man därefter! Period!!!

Min ursäkt eller vad man nu väljer att benämna mitt avhopp med för ord, är enkel och ärlig!
De två sista månaderna har jag inte kunnat springa obehindrat, haft smärtor och med dessa har olust och försiktighet infunnit sig som ett brev på posten. Å andra sidan har så mycket mer och dessutom mycket viktigare hänt i mitt liv att avsaknaden utav Göteborgsvarvet 2013 mildras avsevärt, det kommer ju fler lopp :-)

Nästa år skall jag iofs välja Copenhagen Marathon istället.... och förmodligen testa nya parkeringsplatser, energiintagsceremonier och definitivt insamla nya reklampåsar.. Att få vara och/eller känna sig frisk inför ett sådant arrangemang/livsval är ju en klar fördel och en ytterliggare bra förutsättning till att till slut även genomföra den samma om jag så skall gå den sista milen :-)

Så vinsten jag tidigare talade om måste tillskrivas min egen fysik och ekonomi......båda kategorierna är ju Nobelpriskaraktär men förmodligen inte i min dignitet ;-) Men  min största vinst tillskrivs mig själv för min nyvunna starka tro och säkerhet på mig själv :-)
Malmömilen återstår i sommar, ett antal lååånga löppass, spinning och styrkepass, sen påbörjas förberedelserna inför mitt Cykeläventyr i Spanien <3
Loving living, living loving <3 <3 <3

Börjar äntligen komma underfund med vad det egentligen är och innebär! And I´ll love it ;-)
Många råd och tips har givits, sagts och föreslagits mig de senaste åren. Alla dessa har runnit av mig som vatten på en gås eftersom jag inte varit redo och uppgiften mogen! Kort sagt, varit RÄDD för förändring!
Sedan ungefär en månad tillbaka har jag resignerat och bestämt mig för att säga ja till livet med ödmjukhet, ärlighet och öppet sinnelag. 
Jag har kommit underfund med att JAG faktiskt är underbar som jag är och definitivt viktigast i mitt liv. Jag har på kort tid lärt mig uppskatta vardagen på ett annat sätt och mer och mer våga leva i nuet! Det är inte illa för en person som valt ensamheten, alkoholen, säkra kort, falsk trygghet och konstant nej sägande! Spontaniteten är under uppbyggnad, flexibiliteten likaså, det tar lite tid men det skall gå ;-)
Att kunna känna hur livet sprudlar i kroppen en helt vanlig torsdagsmorgon i bilen på mitt jobbpass, som idag, är underbart!
Man känner sig oslagbar, fjäderlätt, obekymrad, rik på så många sätt <3. Att inse hur priviligierad jag är på så många sätt är en riktig WOW-upplevelse.
Detta sinneslag väcker ju upp andra sinnen i mitt liv, pekfingret ringer på nyfikenhetens ringklocka och dess mottagarlista är lång och har många mottagare (intressen).

Yoga och meditation är solklart med på listan över intressanta steg att ta, även Tantra lockar :-) Cykelsemestern och dess planering är också ett mantra i sig som kan ge mig härlig positiv energi, umgänget med kvinnan jag älskar (Carmencita Gallardo) och mina vänner men framför allt mina underbara ungar kommer bli en perfekt inspiration till att fortsätta älska det jag nyss upptäckt............La buena vida!

http://yogavikasha.se/      min främsta inspiratör, väl värt ett besök <3

kramen sa Micke