När ingen annan än en själv tror att man klarar av en sak eller uppgift här i livet är det viktigt att inte försöka överbevisa dessa tvivlare. Det enda rätta då är att följa sitt hjärta, sin magkänsla eller varför inte sin intuition och lita på sin egna kroppskännedom men även att våga uppfylla sina önskningar och drömmar.
Jag har kommit till den stunden i livet då jag vill, vågar och skall göra allt det där :-)
När jag en gång för länge sedan tog min första cykeltur i träningssyfte, var jag ute i knappa 3,5 mil och det upplevdes som en hel evighet, som ett linjelopp i landsvägscykling, en runda som aldrig tog slut.
Att cykla långa sträckor kräver en del kunskap om sig själv, vindar, kyleffekter, material och utväxling men även en hel del om sin egen kropp framför allt den mentala biten! Kunna sina fysiska gränser!
Att veta att det är ca 20 mil kvar när man kommer till Jönköpingsdepån i Vätternrundan efter tio mils cykling (det motsvarar 2 st längre träningsrundor som många motvilligt ger sig ut på inför loppet), det är psykiskt påfrestande och kräver en del jävlar anamma eller tävlingsinstink. Den sistnämnda tenderar ofta att utarma personen ifråga och deras egna välbefinnande trycks tillbaka utav vikten att prestera. Inte för sig själv utan hur det ser ut på pappret/resultatlistan!
Jag vet var min kropp gör ont och ungefär efter hur länge, jag vet också när det släpper och har lärt mig att under loppet/resans gång ransonera min energi hyfsat rätt. Vet hur man laddar sina kroppsdepåer. Känner till vikten utav rätt kadens för att slippa stumma ben, vet var tyngdpunkten skall ligga sittandes på sadeln, hur spd-pedalerna skall justeras för att ge optimalt rundtramp osv. 15 års cyklande ger en fördelar på det, å andra sidan så dyker ju nya utmaningar upp under en långsemester på cykel i ganska varierande terräng och varmt klimat. Dessa välkomnar jag med en stor öppen famn!
Nu längtar jag efter att få ett kvitto på min grundliga planering, att få känna hur låren bränner av trötthet, att få banna min ju-jutsuaxel ;-), att få nytta utav min kunskap, att få punka och veta att det fixar jag, att få stanna till och ta sig ett dopp, äta en god bit mat, prata spanglish, lära känna människor, uppleva platser, att se vackra solnedgångar, att klara av utmaningar, lösa problem men mest utav allt, få göra det mina drömmar vill!
Tips, erfarenheter era/dina synpunkter eller varför inte resesällskap mottages gärna :-)
Eftersom jag valt att cykla i Spanien (ESP) och Portugal (POR), får ju resans namn bli:
ESP POR FAVOR 2014
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar